3.12 From Åbo to Mexico City 3.12. Från Åbo till Mexico City
Åke Hallberg om de första boktryckarna i Sverige

I

Sveriges insats för boktryckarkonstens utveckling är historiskt sett ganska ringa. Till vårt land kom boktryckarkonsten relativt sent, mer än fyrtio år efter det uppfinningen anses ha ägt rum. Vid 1470-talet hade den nya tekniken nått Lübeck, och som mäktig hansestad med omfattande förbindelser med Sverige och Danmark inom handelns områden, var det ganska naturligt att det blev en tysk från Lübeck som införde konsten att trycka böcker i dessa båda länder.

Hans namn var Johann Snell. Efter ett kort uppehåll i Odense, på uppdrag av biskopen Karl Rönnov, kom han 1483 till Stockholm på uppdrag av ärkebiskopen Jakob Ulfsson för att påbörja tryckningen av en mässbok för Uppsala stift - Missale Upsaliense vetus. Ett annat arbete var benediktinermunken Remigius latiska elementarlärobok, tryckt 1483 eller 1484.

Den första i Sverige tryckta, daterade och till våra dagar helt bevarade boken är Dialogus creaturarum optime moralizatus, en samling fabler på latin, troligen avsedd som handledning vid predikning för präster och munkar. I slutet av boken står: Presens liber, dialogus creaturarum appelatus iocundis fabulis plenus Impressus per Johannem Snell artis impressorie magistrum in Stockholm inceptus et munere dei finitus est. Anno domini M.cccc.lxxxiij Mensis decembris In vigilia thome.

(Denna bok, kallad Djurens samtal, fylld av roliga sagor, tryckt av Johann Snell, mästare [magister] i boktryckarkonsten, är i Stockholm börjad och fullbordad i Herrens år 1483, December månad och Tomasmässoaftonen.)

Johann Snell tycks inte ha funnit sig särskilt väl tillrätta i vårt land. Efter endast ett års vistelse i Sverige återvände han 1484 till Lübeck, men lämnade kvar större delen av sitt tryckeri - kanske hela.

Nästa utländska tryckare på arenan var Bartholomaeus Ghotan - men hans vistelse i landet varade inte mycket längre än Snells (oktober 1486-september 1487). Ghotan hann dock färdigställa en mässbok för Strängnäs stift, Missale Strengnense, (224 sidor) beställd av biskopen Kort Rogge. 1487 tryckte han Vita Katherine, en levnadsbeskrivning över den heliga Birgittas dotter Katherina. Ghotans tryckeri övertogs av medhjälparen (svågern?) Johannes Fabri (Johan Smedh) som fortsatte tryckerirörelsen i mindre skala fram till 1496. Det var Fabri som utförde det första tryckalstret på svenska, ett ettbladstryck kallat Articuli abbreviati. Han tryckte även den första boken på svenska, Aff dyäffwlsens frästilse, författad av Johannes Gerson, 1495. Därefter flyttade tryckeriet till Mariefreds kloster.

Fram till år 1525 hände inte mycket av intresse inom boktrycket i Sverige men detta år kom ytterligare en tryckare från Lübeck till vårt land. Hans namn var Georg (Jürgen) Richolff d y. Hans första verksamhet var förlagd till Uppsala, men inom ett år var han stationerad i Stockholm som kunglig boktryckare. Thet Nyia Testamentet på Svensko i Olaus Petris och Laurentius Andreaes översättning blev ett av de första stora uppdragen. Olaus Petri var författare till de första svenska best-sellerna, tryckta vid nämnda tryckeri. Hans kyrkohandbok framställdes i inte mindre än sju upplagor mellan 1529 och 1586 och Den svenska mässan kunde också tryckas i samma antal nya upplagor.

Biskop Hans Brask drev ett litet boktryckeri i Söderköping 1523-1526, då det på Gustav Vasas befallning nedlades. Orsaken till kungens förargelse var utgivningen av antilutherska skrifter från "Braskens tryckeri". Viss utrustning beslagtogs och överflyttades till det kungliga tryckeriet i Stockholm. En del av inventarierna omhändertogs av föreståndaren Olai Ulrici, som fortsatte tryckerirörelsen i Malmö ända till 1556.

Georg Richolff hade tydligen samma hemlängtan som sina båda tidigare nämnda yrkesbröder. Han återvände till Lübeck men hämtades åter till Sverige som teknisk ledare för reformationstidens största bokarbete, Gustav Vasas bibel. Richolff tog denna gång med sig en del nya stilar samt träsnittsstockar för illustreringen.

Arbetet med bibeln påbörjades 1539 och resultatet blev grandiost, ca 1 500 sidor i format 30X50 cm, 61 träsnitt och med schwabach-typsnitt till brödtext. Efter bibelns färdigställande blev Richolffs hemlängtan så överväldigande att han för gott återvände till Lübeck.

I och med detta övertogs det kungliga boktryckeriet av en svensk, Amund Laurentsson, och under de trettio år han svarade för tryckeriet utökades stilförrådet med bl a antikva och kursiv.

Granjons kursiva stilar införlivades i det kungliga boktryckeriets historia i slutet av 1500-talet när dåvarande föreståndaren för tryckeriet, Andreas Gutterwitz, medförde dessa stilar från Köpenhamn. De första almanackorna trycktes här, liksom kyrkliga böcker, skolböcker etc.

Bland framstående svenska boktryckare under 1600-talet kan nämnas Ignatius Meurer. Han var född i Thüringen och kom som vandrande gesäll till Stockholm 1610, där han en kortare tid var anställd vid Gutterwitz' tryckeri. Meurer utövade en omfattande tryckeri- och förlagsverksamhet och tryckte 1645 Sveriges första tidning, Ordinari Post Tijdender.

Ignatius Meurers svåraste konkurrent var den förste av boktryckarfamiljen Keyser (alla med förnamnet Henrik). Denne Henrik Keyser I tryckte bl a upplagor av landskapslagarna och var en av de första svenska boktryckare som använde kopparstick, bl a i den sällsynta ridderskapets vapenbok (1650). Han tryckte även bibeln på finska.

Sonen, Henrik Keyser II, utvidgade tryckeriet och påbörjade arbetet med Karl XII:s bibel, som färdigställdes 1703, fyra år efter Keysers död. Det blev hans son som fullbordade det magnifika verket.

Vid början av 1700-talet fanns i Stockholm endast sex tryckerier. Ute i landet fanns en mängd mindre boktryckerier i gång. Bland de mest framstående boktryckarna i landet under denna tid var Johan Henrik Werner, som övertog Keysers tryckeri i Uppsala och 1705 blev kunglig boktryckare.

Efter Werners död sålde hans änka tryckeriet år 1738 till Peter Momma, som rustade upp den smått förfallna officinen och samtidigt startade det första svenska stilgjuteriet. Han drev även förlagsrörelse och ägde ett mindre pappersbruk.

Mommas måg, Henric Fougt, övertog rörelsen sedan Mommas son spelat konkurs och därefter rymt till utlandet.

Fougt framstår som 1700-talets mest betydelsefulla boktryckare med privilegium på allt offentligt tryck. Efter hans död 1782 övertog hustrun Elsa ledningen över tryckeriet och verkade som kunglig boktryckare in på 1800-talet.


Tillägg till Steinberg, S.H., Boktryckarkonsten och bokhistoria genom fem sekler, sv. övers. (Halmstad: Spectra, 1972)., s. 101-4.

BOKTRYCKAR-KONSTEN3. Boktryckarkonsten

 

© 2003 Mikael Hörnqvist Mikael Hörnqvist - Welcome page
Boktryckarkonsten