Renässansen - mellan medeltid och modernitetRenässansen: Startsida
Mikael Hörnqvist: Den florentinska renässansen

3. Den florentinska renässansen: Innehåll
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
Den florentinska liljan

 

Richard Ingersoll: "Medieval Cities, Bruges and Florence" ur Cities in History Richard Ingersoll: "Medieval Cities, Bruges and Florence" ur Cities in History

 

Klickbar karta över Florens (Hannibal in Florence)
Klickbar karta över Florens (Hannibal in Florence)Klickbar karta över Florens

 

Klickbar karta över Toskana - provins för provins (Terra di Toscana)
Klickbar karta över Toskana - provins för provins (Terra di Toscana)Klickbar karta över Toskana

 

 

Introduktion 1 3.2 Roms dotter

Florens brukar allmänt och med rätta betraktas som renässansens vagga. Det var här den nya tidens idéer, det humanistiska bildningsidealet, antikintresset och renässansens konstnärliga formspråk först tog form och fick allmän spridning. Få kulturhistoriska miljöer har betytt så mycket för den västerländska kulturens och civilisationens utveckling som renässansens Florens. Staden utgör i många avseenden bron mellan den klassiska antiken och den moderna tiden, och det är också här vid Arnos stränder som föreställningen om en västerländsk tradition växer fram.

Mot denna bakgrund kan behandlingen av Florens i detta kursmaterial kräva en förklaring. Vi har så här långt berört den florentinska renässansen endast i förbigående i samband med att vi redogjort för:

  • 1300-talets florentinska exilförfattare - Dante, Petrarca och Boccaccio (1.7 och 1.9-13)
  • Språkstriden som ställde det klassiska latinet mot folkspråket, främst representerad av toskanskan. (1.14)
  • Den florentinske kanslern Coluccio Salutati som förvaltare av arvet efter Petrarca (2.3)
  • Den nya bildningsidealet som möter oss hos Salutati, Bruni, Niccoli och Poggio.
  • Den tidiga renässankonsten som växte fram i Florens i början av Quattrocento - representerad av Ghiberti, Donatello, Brunelleschi och Masaccio. (2.9-13)
  • Spridningen av det florentinska stilidealet och humanismen inom Italien genom olika florentinare verksamma utanför Florens - exempelvis Donatello Bruni, Poggio och Alberti. (2.16)

Genom dessa nedslag har vi kunnat visa på Florens avgörande betydelse för renässansutvecklingen i stort, men vi har så här långt inte fokuserat på Florens som specifik kulturhistorisk miljö, och inte berört den florentinska traditionen. Detta kommer att bli vårt ämne i detta kursavsnitt.

Staden Florens som vi känner den idag uppfördes till stor del under andra hälften av 1200-talet och i början av 1300-talet. Under denna period påbörjades majoriteten av stadens mest välkända landmärken, däribland domen Santa Maria del Fiore, Giottos kampanil, Palazzo Vecchio och tiggarordnarnas stora kyrkor, med dominikanernas Santa Maria Novella och franciskanernas Santa Croce i spetsen. Nu tog också stadens långtgående identifikation med det antika Rom och dess republikanska medborgarideologi form.

Florens kulturella storhetstid inträffar dock något senare. Konsthistoriskt sett kan den sägas ta sin början 1401 i samband med utlysningen av pristävlingen om baptisteriedörrarna och avslutas 1533 då Michelangelo definitivt överger arbetet på Medicikapellet och lämnar staden för gott. Idéhistoriskt avgränsas perioden på liknande sätt av Leonardo Brunis Laudatio Florentinae urbis ("Hyllning till staden Florens") från 1402-3) och Niccolò Machiavellis död år 1427.

Den florentinska utvecklingen från 1200-talet fram till mitten av 1500-talet kan uppfattas såväl i de skarpa brottens som i kontinuitetens tecken. Å ena sida rymmer perioden en lång rad dramatiska politiska omvälvingar och regimskiften som kom att avspeglas inom konsten, litteraturen och kulturen i stort. Uppfattad ur detta perspektiv var Florens en instabil, rastlös och dynamisk stad, som står i skarp kontrast till sin mäktiga rivalen i öster, det stabila och oföränderliga Venedig.

Å andra sidan går det inte att komma ifrån att det under hela denna stormiga period existerade en obruten florentinsk idétradition, som genomsyras av patriotism, humanistiska bildningsideal, republikanism, medborgartanken, Romidentifikation, samt föreställningen om att Florens är en unik stad bestämd att överta den politiska och kulturella roll som Rom innehaft under antiken. Denna tradition, som började ta form redan under 1200-talet, möter oss i mogen tappning i början av Quattrocento, och kom längre fram att utgör en central utgångspunkt för Niccolò Machiavellis epokgörande politiska tänkande.

Pianta della catena ("kedjekartan") som visar Florens vid 1400-talets mitt.
Sopr. Beni Art. Stor. Florens, ca. 1471-82.

Här följer en förteckning över litteraturen till delmoment 3 på kursen Renässansens kulturhistoria, 5 poäng vid Högskolan på Gotland:

Litteratur:

Kommentar till litteraturen och länkar:

Machiavellis Fursten finns på Nätet i bra engelsk översättning av W.K. Marriott. Det är dock momumentalt fel att texten skrevs ca 1505 som där anges. När skrevs Fursten?

  • Niccolò Machiavelli.Il principe (italienskt orginal)
  • Niccolò Machiavelli. The Prince (engelsk översättning)

Roberto Ridolfis artikel i Encyclopedia Britannica ger en kortfattad presentation av Machiavellis liv och verk. Hos The Literature Network hittar du också en kort biografi över Machiavelli samt några texter av honom i engelsk översättning - däribland History of Florence.

Richard A. Turner: Renaissance Florence: The Invention of a New Art kan vara svår att få tag på och kan ersättas av andra allmänna presentationer av den florentinska och italienska renässanskonsten. Här följer några förslag:

  • H.W. Janson: Konsten, sv. övers. (Stockholm: Bonniers, 1992), s. 391-476.
  • Hugh Honour och John Fleming: A History of World Art (London: Macmillan, 1982), s. 317-87.
  • Marilyn Stokstad: Art History (New York: Abrams, 1999), kap 3.2 och 3.3.

Roms dotter

© 2002 Mikael Hörnqvist
Sidan 1 av 29