Renässansen - mellan medeltid och modernitetRenässansen: Startsida
Mikael Hörnqvist: Den florentinska renässansen

3. Den florentinska renässansen: Innehåll
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
Il mazzocchio - den karakteristiska florentinska huvudbonaden, symbol för stadens republikanska livsstil Civic humanism: Republican dress

 

Frederic C. Lane om den florentinska republikanismen Frederic C. Lane on Florentine republicanism (extract)

 

Various scholars on civic humanismVarious scholars on civic humanism

 

 

Medborgarhumanismen - civic humanism 7 3.8. De milanesiska krigen - - pennan är ett mäktigt svärd

I det sena 1300-talets Florens existerade två intellektuella traditioner sida vid sida. Å ena sidan fanns där sedan en tid tillbaka en spirande humanistisk tradition som hämtade inspiration från Petrarca. Den var huvudsakligen latinspråkig, klassicistisk, litterär och opolitisk till sin karaktär. Å andra sidan förekom en patriotisk, folklig tradition med djupa rötter i det sena 1200-talets och det tidiga 1300-talets guelfism. Denna uttryckte sig på florentinskt folkmål och grundade sig på föreställningen om Florens som det nya Rom och det nya Jerusalem, platsen för kristendomens och kyrkans pånyttfödelse eller renovatio. Dessa två traditioner skulle under 1400-talets första decennium stråla samman i en ny typ av politiskt engagerad och republikanskt färgad humanism, som den moderna historieskrivningen kommit att benämna medborgarhumanismen.

Begreppet medborgarhumanism (Bürgerhumanismus) myntades av den tyske historikern Hans Baron redan på 20-talet, men fick sitt stora genomslag först i och med publiceringen av dennes The Crisis of the Early Italian Renaissance år 1955. Enligt Baron uppstod medborgarhumanismen som en direkt följd av florentinarnas seger i det utdragna kriget med hertigdömet Milano (1390-1402). Detta krig, som Baron uppfattar som en världshistorisk vändpunkt, fullt jämförbar med de allierades seger i Andra världskriget, stod mellan två ideologier - den furstliga despotin, representerad av hertigen Giangaleazzo Visconti av Milano, och den demokratiskt sinnade republikansmen, företrädd av Florens. Under krigets lopp, hävdar Baron, blev florentinarna medvetna om sin stads politiska egenart och de florentinska humanisterna, med den åldrade kanslern Coluccio Salutati och dennes unge lärljunge Leonardo Bruni i spetsen, formulerade en ny, klassiskt inspirerad frihetsideologi som reflekterade och gav stöd åt stadens politiska kultur.

Även om senare forskare har uttryckt reservationer rörande Barons mer långtgående anspråk och reviderat hans historierskrivning på en rad punkter, har begreppet medborgarhumanismen etablerat sig som ett av renässansforskningens nyckelbegrepp.

Historiskt sett kan medborgarhumanismen beskrivas som en politisk ideologi eller diskurs, som har sina utgångspunkter i den aristoteliska republikanska traditionen, den romerska statsideologin och senmedeltidens och renässansens italienska stadsstaters politiska erfarenhet. Begreppet har vunnit tillämpning långt utanför den florentinska kontexten och använts bland annat i relation till 1600-talets engelska inbördeskrig, det förrevolutionära Amerika, Montaignes och Rousseaus politiska tänkande, franska revolutionen och Weimarrepubliken.

Teoretiskt och metodologiskt har medborgarhumanismen kommit att förknippas med den sk Cambridgeskolan, som räknar John Pocock och Quentin Skinner till sina främsta företrädare. Denna inflytelserika skolbildning anlägger ett kontextuellt och begreppshistoriskt perspektiv på den politiska idéhistorien. Genom att uppmärksamma hur intellektuella och politiska vokabulärer och idékomplex förändras över tiden, strävar Cambridgeskolan efter att belysa hur den begreppsmässiga och lingvistiska utvecklingen påverkar inte bara sättet att tala om politik, utan också politikens yttre villkor.

Inom modern politisk debatt har medborgarhumanismen tjänat som utgångspunkt och inspirationskälla för olika försök att återuppliva den klassiska republikanismen. Begreppet har också förts fram i den - i synnerhet i USA - livliga debatten kring begreppet kommunitarianism.

De milanesiska krigen - pennan är ett mäktigt svärd

© 2002 Mikael Hörnqvist
Sidan 7 av 29