Högskolan på Gotland: Renässansstudier Forum för renässansstudier

1. MICHAIL BACHTIN OCH DET KARNEVALESKA
Karnevalen och det karnevaleska

Karnevalen och det karnevaleska - startsida
Introduktion - Michail Bachtin

I detta inledande kursavsnitt bekantar vi oss närmare med den historiska karnevalen och dess roll i medeltidens och renässansens samhälle. Du kommer också att få ta del av några av de tolkningsförsök som karnevalen blivit föremål för under senare tid. Dessutom introduceras här den ryske semiologen och litteraturvetaren Michail Bachtin och dennes begrepp det karnevaleska.

Vem var egentligen denne Michail Bachtin, eller Michail Michailovich Bachtin som han egentligen hette (på engelska transkriberas hans namn i regel "Mikhail Bakhtin"), vars Rabelaisstudie och kulturteori ligger till grund för kursen? I förordet till den svenska utgåvan av Rabelais och skrattets historia (s. 5-10) ger översättaren Lars Fyhr en kort presentation av hans liv och tänkande. Här följer en snabbskiss som delvis bygger på Fyhrs framställning.

Michail Bachtin föddes 1895 i Orjol i Ryssland och avled 1975 i Moskva. Han tog examen vid universitetet i Petrograd 1918 och undervisade sedan i de vitryska städerna Nevel och Vitbesk, konstnären Marc Chagalls födelsestad. Under denna period var han även aktiv i kulturella kretsar i Vitbesk, som anordna föreläsningar, debatter och konserter. Till hans tidiga intressen hörde Freuds psykoanalytiska teori (Freudianism, 1927), den ryska formalismen, mot vilken han var starkt kritisk (Den formella metoden inom litteraturstudiet, 1928), marxismen (Marxism och språkfilosofi, 1929) och Fjodor Dostojevskijs författarskap (Dostojevskijs poetik, 1929, reviderasd 1963). Redan i denna, inom Dostojevskijforskningen alltjämt högt skattade studie, börjar Bachtin utveckla sin teori om det dialogiska ordet och den polyfona texten som han senare skulle komma att återkomma till i olika sammanhang.

För att kringå stalintidens censur publicerade han i regel sina skrifter under pseudonymer som P.N. Medvedev och V.N. Voloshinov. Men dessa försiktighetsmått till trots arresterades Bachtin 1929, kort efter att ha publicerat sin Dostojevskijbok i eget namn, och sändes i exil till den autonoma sovjetrepubliken Kazakstan.

Under exilen fördjupades Bachtins intresse för den franske renässansförfattaren François Rabelais och den folkliga kulturen i det förmoderna Europa. Han arbetade under 1930-talet på en avhandling om Rabelais, François Rabelais och realismen, som blev färdig 1940.

Efter Andra Världskriget tilläts Bachtin återvända till universitetet och återupptog sin undervisning. Han var från 1945 till 1961 verksam i Saransk. Han återvände nu till sin avhandling som han började revidera. Bachtin förblev dock en kontroversiell tänkare i hemlandet och i det klimat av intellektuellt förtryck som följde på kriget anklagades han för bristande ideologisk renlärighet, och hans verk stämplades av ledande sovjetforskare som "tvivelaktig på grund av sitt hädande och sitt förakt för den officiella ståndpunkten".


Bachtin
Bachtin mottog visserligen kandidatexamen, men fick inte tillstånd att publicera sin avhandling. Denna hamnade istället i institutets arkivet, där den kom att ligga och samla damm under de närmaste 12 åren. Det var först sedan forskarstuderande vid Moskvauniversitet i början av 60-talet fick upp ögonen för Bachtin, som denne återvände till sin avhandling, och efter ytterligare omarbetningar publicerade den 1965 under titeln "Tvorchestvo Fransua Rable i narodnaya kultura srednevekovya i Renessansa". Denna studie i Rabelais berättarkonst och renässansens karnevalskultur kom snabbt att tilldra sig stor uppmärksamhet och blev för många något av en kultbok. Verket översattes till engelska så tidigt som 1968 (med titeln Rabelais and His World), den franska översättningen kom 1970, medan den svenska, betitlad Rabelais och skrattets historia, lät vänta på sig fram till 1986.

Bachtins inflytande märks idag inom en lång rad områden. Inte minst inom kulturteorin (cultural studies), lingvistiken, litteraturteorin och estetiken har han tjänat som idégivare och inspirationskälla. Caryl Emerson, författare till studien The First Hundred Years of Mikhail Bakhtin, sammanfattar Bachtins nuvarande status inom den akademiska och intellektuella världen på följande sätt:

In November 1995, Mikhail Bakhtin turned one hundred. His international fame, the overuse and dilution of his terms, the embarrassment we now feel upon hearing the words "dialogue" or "carnival" dropped once too often in academic conversation, all speak to his status as a classic, still richly generative of ideas but already ripe for parody.

Caryl Emerson: "Keeping the Self Intact During the Culture Wars: A Centennial Essay for Mikhail Bakhtin," New Literary History 27.1 (1996) p. 107.

Det är således en i sig mycket märklig bok, och tilika en modern klassiker, som du kommer att fördjupa dig i inom ramen för denna kurs.

Som du under kursen kommer att märka, använder Bachtin sig av en rad uttrycker eller termer, som hos honom tenderar att anta karaktären av abstrakta begrepp eller analytiska verktyg. Fundera över hur han använder dessa begrepp. Några av dem finns upptagna på listan nedan. Vi kommer även att diskutera dessa termer i samband med den chatt som hör till delmomen 1.

  • Den andra sanningen
  • Den groteska bilden/kroppen
  • Det nedre/Den materiellt-kroppsliga sfären
  • Degraderingen/detroniseringen
  • Den abstrakta tendensen
  • Karnevalsskrattet
  • Den hierarkiska ordningen
  • Torget
  • Vardandets båda poler
  • Den stora magens atmosfär
  • Den glada tiden
  • Karnevaliseringen av medvetande

Vi intresserar oss i detta inledande delmoment också för en av Rabelais konstnärliga motsvarigheter, den flamländske målaren Pieter Brueghel och framför allt för dennes målning Slaget mellan Karnevalen och Fastan. Eftersom detta verk inte berörs annat än i förbigående av Bachtin, läser du även några kortare texter om denna målning.

Litteratur och nätbaserat material

Kommentar till litteraturen och länkar

Även om du inte behöver läsa avsnitten i Bachtin om karnevalskulturen under 1700-talet och framåt (s. 43-67), samt om Rabelaisforskningens historik (s. 117-47), kan det vara värt att skumma dessa sidor för att inte tappa tråden. Några kortare utdrag ur Bachtin finns tillgängliga i digital form:

Bachtinboken kan vara svår att få tag på i svensk översättning. Försök med närmaste universitets- eller stadsbibliotek. Den är lättare att komma över i engelsk översättning och går då under titeln Rabelais and His World. För att underlätta studierna i de fall då ni arbetar med en annan utgåva än den som här anges följer här en förteckning över kapitlen och avsnitten som ni förväntas läsa:

Delmoment 1 s. 5-43 och 69-117 Problemställningen fram till 1600-talet + Kap 1 fram till 1700-talet
Delmoment 2 s. 149-244, 272-76 och 312-336 Kap 2 + Kap 3 fram till Goethe; Kap 3 (de avslutande tre sidorna); Kap 5 (från Näsan fram till Les Grandes Croniques de Gargantua)
Delmoment 3 s. 363-428 Kap 6
Delmoment 4 s. 429-464 Kap 7

Ytterligare länkar med karnevalsanknytning:

 

Diskussionsfrågor

Kategori A: Karnevalen

A1. Mat, sex och våld: Enligt Peter Burke utgjorde mat, sex och våld karnevalens tre huvudteman. En liknande uppfattning möter oss hos Michail Bachtin. Diskutera varför just dessa tre företeelser kom att stå i centrum för karnevalsfirandet och den karnevaleska kulturen i stort.

Pieter Brueghel: Kampen mellan Karnevalen och Fastan

A2. Kampen mellan Karnevalen och Fastan: Kampen mellan Karnevalen och Fastan var ett centralt inslag i senmedeltidens och renässansens folkliga kultur. Den kan sägas genomsyra Rabelais berättelser om jättarna Gargantua och dennes son Pantagruel, och den finns även gestaltad på Peter Brueghels målning Kampen mellan Karnevalen och Fastan. Diskutera med utgångspunkt i Rabelais text och Brueghels avbildning vad dessa båda principer eller fenomen representerade för dåtidens människor, och fundera över vilka uttryck denna motsättning tar sig inom dagens kultur. Brueghels målning återfinns bl a på följande sajter (använd zoomen för att förstora):

Om renässansens karnevalskultur och Brueghels Kampen mellan Karnevalen och Fastan kan du läsa här:

A3. Karneval och det moderna Sverige: Som tydligt framgår av kursmaterialet utgjorde karnevalen och de karnevalsliknande festerna ett centralt inslag i senmedeltidens och renässansens kultur. I och med reformationen förbjöds karnevalen i det protestantiska området, och även om den på senare tid återkommit i olika tappningar (ofta importerad via Brasilien med sambainslag etc), går det knappast att påstå att den idag spelar samma roll här i Nordeuropa som den under de ovan nämnda perioderna gjorde. Fundera över vad som hänt här hos oss sedan 1500-talet. Har karnevalen och karnevalskulturen bara försvunnit (utrotats), eller har den överlevt, eller möjligen återuppstått, i andra eller nya former? Vad har vi fått istället, och vilka evenemang eller andra sociala företeelser fyller hos oss idag den funktion som karnevalen en gång hade?

 

Kategori B: Michail Bachtin och det karnevaleska

B1. Karnevalen och den andra sanningen: För Bachtin uttrycker eller representerar karnevalen vad han omväxlande benämner "den andra sanningen om världen" och "den icke-officiella sanningen". Vad åsyftar han med dessa begrepp? Utred Bachtins syn på förhållandet mellan karnevalskulturen och sanningen och exemplifiera ditt resonemang genom att ange några exempel på där Bachtin menar att karnevalen bidrar till att sanningen kommer fram eller utsägs.

B2. Det karnevaleska skrattet: Bachtin hyllar det ambivalenta karnevalsskrattet och framhåller det framför vad han kallar det rent negativa skrattet: "Den rene satirikern, som bara känner det negativa skrattet, placerar sig utanför det han driver gäck med, i opposition mot det och härigenom tillintetgörs totaliteten i den komiska aspekten av världen, det löjeaktiga (negativa) blir en partiell företeelse". (22) (Se även vad Bachtin har att säga om "dagens obscena svordomar och förbannelser" på s. 37). Förklara vad Bachtin menar då han hävdar att karnevalsskrattet är ambivalent, och varför han anser att denna ambivalens gör detta skratt bättre eller mer fullödigt än den rene satirikerns. Ge också åtminstone ett exempel från vår egen samtid eller din egen vardag som illustrerar den princip som ligger till grund för Bachtins resonemang.

B3. Narrar, dårar och åsnor: Narrar, dårar och åsnor hör till de traditionella karnevalsfigurerna. Hur förklarar Bachtin att just dessa gestalter kommit att förknippas med karneval och vad symboliserar eller representerar dem enligt honom?

 

Kategori C: Problemet Bachtin

C1. Bachtin och epokerna: Bachtin använder sig i Rabelais och skrattets historia flitigt av epokbegreppen medeltid och renässans. Han talar även i oiknande svepande ordalag om romantiken, en annan historisk period som låg honom varmt om hjärtat. Hur ser Bachtin på övergången mellan medeltid och renässans? Hur definierar han begreppet renässans och hur avgränsar han perioden kronologiskt och geografiskt? Ser du några problem med hans användning av renässansbegreppet? Om du väljer denna uppgift kan du ha glädje av följande dokument (som är hämtade från kursen Renässansens kulturhistoria - en introduktion, 5 poäng):

C2. Abstrakt och konkret: Det går att göra gällande att Michail Bachtin är en utpräglat abstrakt tänkare och teoretiker som med förkärlek använder sig av abstrakta begrepp, kategorier, distinktioner och andra analytiska verktyg. Samtidigt hyllar Bachtin i sitt teoretiserande det konkreta, det jordnära, det folkliga och det materiella. En typisk passage hos honom lyder: "Som sådan står [den materiellt-kroppsliga principen] i motsättning till allt som är avskuret från världens materiellt-kroppsliga rötter, till allt som är isolerat och slutet i sig, till varje abstrakt ideal, till varje anspråk på en betydelse som är skild från och oberoende av jorden och kroppen." (s. 29) Att vara "avskuren", "isolerad", "sluten i sig" och "abstrakt" framstår här som något negativt medan det materiellt-kroppsliga principen utgör den positiva polen. Hur går detta ihop? Går det över huvudtaget ihop eller är Bakhtin motsägelsefull här? Fundera över förhållandet mellan det abstrakta och det konkreta hos Bachtin, och försök ge en förklaring till detta - åtminstone till synes - motsägelsefulla förhållningssätt.

C3. Bachtin och Sovjetregimen: Som framgår av Lars Fyhrs presentation av Bachtins liv och verk i förordet till Rabelais och skrattets historia var den ryske litteraturteoretikern en kontroversiell figur i dåtidens Sovjetunionen. Hans teorier ledde till att han fängslades och sändes i inre exil till Kazakstan. Vad i Bachtins tänkande tror du att sovjetregimen och dess företrädare kan ha reagerat mot? Om Bachtins karnevalsbok skulle läsas som en samtidskommentar, vad blir då dess budskap, vad säger den? Finns det i Bachtins text möjligen en undertext som rymmer kritik mot förhållandena i hans eget land och mot dess styrande? Hur ser du på förhållandet mellan Bachtins teori, hans livsöde och de intellektuellas roll i Ryssland under Sovjettiden?

MIKAEL HÖRNQVIST

OM KURSEN
KLASSRUM
Aktuella klassrum
STARTSIDA
Karnevalen - startsida
INTRODUKTION Karnevalen - introduktionssida
SCHEMA Karnevalen - schema
BACHTIN
1. Michail Bachtin och det karnevaleska
Rabelais
2. Francois Rabelais och renässansens skrattkultur
Erasmus
3. Erasmus Dårskapens lov och renässanshumanismen
Shakespeare 4. Shakespeares A Midsummer Night's Dream
Pm-uppgift
5. Pm-uppgift

 

Michail Bachtin

 

CHATT
BACHTIN OCH SKRATTETS HISTORIA CHATT 1: Michail Bachtin och skrattets historia

 

© 2003 Mikael Hörnqvist
Karnevalen och det karnevaleska